Den här delsträckan kan exempelvis delas in så här:
Under 2024 bygger jag om etappsidorna för Camino Francés. Därför är innehållet bristfälligt och oredigerat. Det är oklart när de nya sidorna är klara.
Ta gärna del av min Caminoskildring ”Den tidlösa vägen” istället där du får en mycket levande skildring av alla etapper på Camino Francés och Finisterre.
Alltså: härifrån blir det som att gå Caminon genom ett större vägarbete när du klickar dig fram på etapperna.
Eftersom jag beskriver klostret i Carrion som lite trist vill jag uppväga det genom att här visa en ”lånad” bild på hur vackert det faktiskt är. Det går att övernatta där. Se mer på Tripadvisor
”I Calzadilla de la Cueza leder Caminon bokstavligen rakt in i härbärget som ligger i ett ganska modernt tvåplanshus. Dörren in till hospitaleran var stängd. En lapp talade om att hon gav massagebehandlingar och att en sådan just nu pågick. Jag fortsatte in i sovsalen och tog en säng. Den första jag noterade i rummet var Dries som sa hej från sin säng. Mannen i orange parkas (han som valde uppförsbacken efter Castrojeriz) låg iklädd full vandringsmundering på en säng till vänster. En annan kille, möjligen hans kompis, låg i sängen bredvid och huttrade, trots att han också var fullt påklädd inklusive mössa och hade både sovsäck och extra filtar över sig.De två männen som passerat mig precis utanför byn låg å andra sidan på varsin säng i bara kalsongerna och såg ut att vara perfekt tempererade. De visade sig vara engelsmän och deras obekymrade hållning till råkyla säger möjligen något om det brittiska klimatet.”
I ”Den tidlösa vägen” skildrar jag mitt första möte med El Camino de Santiago de Compostela – den över 800 kilometer långa vandringsleden från franska Pyrenéernas snöklädda berg, till Atlantkusten i Galicien. Du får följa mig tvärs över Spanien och ta del av strapatserna, skoskavet, det lokala livet och de själsliga mötena med andra vandrare, och med mig själv. Det blev en dramatisk vandring som kunde ha kostat mig livet, men jag blev i stället mer levande än någonsin tidigare.
En vanlig kommentar jag får är att det känns om att man som läsare (eller lyssnare) får vandra bredvid mig hela vägen mellan Saint-Jean-Pied-de_Port och Santiago de Compostela.