Under 2024 bygger jag om etappsidorna för Camino Francés. Därför är innehållet bristfälligt och oredigerat. Det är oklart när de nya sidorna är klara.
Ta gärna del av min Caminoskildring ”Den tidlösa vägen” istället där du får en mycket levande skildring av alla etapper på Camino Francés och Finisterre.
Alltså: härifrån blir det som att gå Caminon genom ett större vägarbete när du klickar dig fram på etapperna.
Den absolut vanligaste startpunkten för pilgrimer på el Camino är inte St-Jean-Pied-de Port som man kanske kan tro! Det allra vanligaste är att börja i staden Sarria, drygt 11 från Santiago. Till stor del beror det på att för att få intyget på att du har vandrat på el Camino de Santiago så måste du tillryggalägga minst tio mil längs någon av de officiella vägarna. Elva mil är ändå så pass långt att det ger en bra Caminoupplevelse om man av olika skäl inte kan eller vill gå en längre sträcka. (Det går att börja var som helst längs vägen.)
Till dig som följer min vandringsskildring ”Den tidlösa vägen”: Här i bloggen blir etappindelningen nu annorlunda än i boken. Jag delar in etapperna mellan Sarria och Santiago de Compostela på samma sätt som vi gör när jag leder Winberg Travels vandringsresor längs denna sträckning.
Ur ’”Den tidlösa vägen” för den här etappen:
Portomarin är en mycket speciell plats. Förr låg den medeltida staden djupt nere i dalgången vid floden Miño. Men på sextiotalet skulle floden fördämmas och dalen förvandlas till en vattenreservoar. De mest värdefulla byggnaderna flyttades då högre upp på bergssidan, sten för sten. Så här mitt i högsommaren var dammen i det närmaste uttorkad och ruinerna efter den äldre staden var synliga långt nere i ravinen.
I ”Den tidlösa vägen” skildrar jag mitt första möte med El Camino de Santiago de Compostela – den över 800 kilometer långa vandringsleden från franska Pyrenéernas snöklädda berg, till Atlantkusten i Galicien. Du får följa mig tvärs över Spanien och ta del av strapatserna, skoskavet, det lokala livet och de själsliga mötena med andra vandrare, och med mig själv. Det blev en dramatisk vandring som kunde ha kostat mig livet, men jag blev i stället mer levande än någonsin tidigare.
En vanlig kommentar jag får är att det känns om att man som läsare (eller lyssnare) får vandra bredvid mig hela vägen mellan Saint-Jean-Pied-de_Port och Santiago de Compostela.