Den här delsträckan kan exempelvis delas in så här:
Under 2024 bygger jag om etappsidorna för Camino Francés. Därför är innehållet bristfälligt och oredigerat. Det är oklart när de nya sidorna är klara.
Ta gärna del av min Caminoskildring ”Den tidlösa vägen” istället där du får en mycket levande skildring av alla etapper på Camino Francés och Finisterre.
Alltså: härifrån blir det som att gå Caminon genom ett större vägarbete när du klickar dig fram på etapperna.
Det går att påbörja sin Camino vilken större stad man vill längs vägen. Enda kravet är att du vandrar minst de 100 sista kilometerna till Santiago under en sammanhängande vandring om du vill ha diplomet ”Compostelan”.
Just Pamplona är en stad där relativt många väljer att börja vandringen. Mycket på grund av att det är lätt att resa dit. Under högsäsong finns det också bussförbindelser från Pamplona till både St-Jean-Pied-de-Port och Roncesvalles men i regel bara en avgång om dagen.
Väljer du att starta i Pamplona kan du skaffa pilrimspasset i en bokhandel precis bredvid stadens katedral.
Pamplona är den första stora staden längs Camino Francés och när jag vandrade första gången ville jag hellre stanna i mindre byar. Jag hade inte lust att utforska större städer. Idag funkar jag annorlunda och tycker det kan vara kul att se dessa historiska städer som haft Caminovandrare som gäster i över ett millennium. Som med allt som rör El Camino så får du fråga dig vad som är sant i ditt fall. Och ska du välja någon storstad så skulle jag nog ändå säga att Pamplona är värd ett stopp!
Väljer du att fortsätta förbi Pamplona så tänk på att du efter cirka 12 kilometer ska ta dig uppför bergskrönet Alto del Perdón. Man ser bergskammen på långt håll och den är rätt vördnadsbjudande. Stigningen tilltar alltmer innan vi kommer upp på själva krönet. Alto de Perdón betyder ungeför ”Nådens bergskrön” efter ett påvligt dekret på medeltiden som sa att om en pilgrim tog sig över detta krön så fick hen syndernas förlåtelse även om pilgrimen i fråga aldrig kom fram till Santiago de Compostela. Det finns fler sådan småkomiska förlåtseregeler här och var hela vägen fram till Santiago.
Överst på krönet finns ett pilgrimsmonument från 1990-talet i rostig plåt. Det föreställer allehanda olika människor och pilgrimer som passerat bergskammen genom historien.
Här uppe blåser det ofta rejält och regionen Navarra har tagit vara på vinden och byggt skogar av vindkraftverk på de omgivande kullarna.
Ner igen på andra sidan blev för mig nästa tuffare än uppstigningen.
På andra sidan berget passerar vi ett antal småbyar. Bland annat byn Obanos, precis före Punte la Reina. Där ansluter den betydligt mindre vandrade vägen Camino Aragonés som också börjar i Frankrike men via bergspasset Col de Somport.
Hur du än planerar nattstoppen i de här regionerna skulle jag vilja rekommendera att Punte la Reina blir ett av stoppen. En trevlig liten ort med en vacker medeltida bro (som givit byn dess namn). Vi bodde på Hotell Jakue i utkanten av Punte la Reina, som både tillhandahåller sovsalar och egna rum.
Om du väljer att övernatta i Punte la Reina väntar en vacker vandring nästa dag mot Estella. Även idag kommer du att passera flera byar. Utsikten över Navarras omgivande berg är vacker och på tidig vår ligger snön kvar på topparna. I början på mars blommade mandelträden.
”Erik och Jürgen försvann uppför Alto de Perdon i hög fart medan jag fortsatte i lugnare tempo. Medan jag långsamt tog mig uppför berget på leriga stigar sökte jag mig tillbaka till den självständiga beslutsamhet som drivit mig ut på vandringen till att börja med.”
”Jag kom till en antik, romersk bro som var i uselt skick. Uppfarten på den bestod mest av blöt lera och spridda stenblock. Normalt hade det gått att hoppa från sten till sten, men nu fick jag bokstavligt talat gå ner på alla fyra för att klara passagen. Hur tusan skulle det här gå? Jag tog mig knappt framåt och det var bara fjärde dagen.”
Lyssna eller läs hela min Caminoskildring i Den tidlösa vägen.
I ”Den tidlösa vägen” skildrar jag mitt första möte med El Camino de Santiago de Compostela – den över 800 kilometer långa vandringsleden från franska Pyrenéernas snöklädda berg, till Atlantkusten i Galicien. Du får följa mig tvärs över Spanien och ta del av strapatserna, skoskavet, det lokala livet och de själsliga mötena med andra vandrare, och med mig själv. Det blev en dramatisk vandring som kunde ha kostat mig livet, men jag blev i stället mer levande än någonsin tidigare.
En vanlig kommentar jag får är att det känns om att man som läsare (eller lyssnare) får vandra bredvid mig hela vägen mellan Saint-Jean-Pied-de_Port och Santiago de Compostela.