VANLIGA FRÅGOR
När du planerar din Caminovandring
VANLIGA FRÅGOR
Vanliga frågor om Camino-vandring:
På den här sidan hittar du alla vanliga frågor som brukar dyka upp när du ska vandra el Camino.
Det finns även bra forum på Facebook för specialfrågor, men läs själv på om det mest basala först, eftersom nästan alla har samma frågor i början. Hur väljer man väg? När är bäst att vandra?
Längre ner hittar du svar på fler vanliga frågor uppställda från A till Ö (FAQ).
Frågor om utrustning, packning, skor med mera har jag samlat på en egen sida.
Missa inte heller:
Du hittar även min Caminoinspiration på YouTube och Instagram!
ViktigT
Tänk på detta när du planerar och lyssnar på råd!
- Erfarna vandrare låter ibland tvärsäkra på vad som är rätt eller fel. Jag hävdar att det inte finns några färdiga sanningar. Väldigt mycket beror på tycke, smak och vana. ”Köp” alltså inte rakt av vad vi andra rekommenderar när du ska vandra el Camino! Känn vad som känns rätt för dig. Alla upplever vägen och vandringen på sitt sätt!
- Det är bra att vara väl förberedd men planera å andra sidan inte sönder din vandring.
- De mest minnesvärda upplevelserna uppstår ofta ur det oväntade och oplanerade!
Vilken årstid är bäst att vandra el Camino?
Mitt övergripande svar:
Fram till alldeles nyligen har jag och många med mig rekommenderat vandring i april-maj alternativt i september-oktober eftersom vädret är då i regel varken överdrivet varmt eller kallt och det är inte högsäsong. I alla fall var det inte högsäsong tidigare. I takt med att fler och fler tagit till sig råden om att vandra på senvåren och försommaren har dock april-maj ökat ordentligt i popularitet och många ”hänger på låset” i mitten av april när vägen över Pyrenéerna öppnar för säsongen. (Se tabellen nedan.) När jag talat med personer som arbetar med transporter för pilgrimer i Saint-Jean-Pied-de-Port säger de att nu (2024) är juni den månad som är lugnast innan högsäsongen drar igång igen. Så tipset från mig är alltså numera: börja vandringen i slutet på maj allt några dagar in i juni eller i mitten på september om du vill hitta en bra balans mellan vädersäkerhet och antal pilgrimer. Med det sagt – kan du inte vandra då så funkar det såklart att gå även andra perioder. Det är aldrig omöjligt att vandra! Jag beskriver varje årstid i mer detalj nedan.
Du kan även följa den här länken för att veta hur vädret har sett ut tidigare år (extern länk).
Läs vidare så berättar jag om varje årstid mer i detalj.
Vintervandring:
Mitt fösta möte med Caminon var i mars. Då var det råkallt väder. I Pyrenéerna låg snön djup och den var riktigt jobbig att forcera. Dessutom är den ”övre” vägen mellan Saint-Jean-Pied-de-Port och Roncesvalles avstängd från första november till början på april*, eftersom det är risk för dimma och snö vilket blir livsfarligt där uppe. Vi är då hänvisade till ”nedre” vägen genom Valcarlosdalen. (Läs här om de båda vägarna över Pyrenéerna.) Jag har gått båda vägarna och det är min starka rekommendation att du om möjligt planerar din resa så att du får med dig övre Napoleonvägen (se min film från Napoleonvägen här). Den kan visserligen upplevas som en ganska tuff start på vandringen (uppför i 20 km och sedan nedför i fem km). Samtidigt är den överjordiskt vacker vid klart väder.
Det finns de som verkligen älskar att vandra på vintern. Det är mycket färre pilgrimer ute på vägen så det blir förstås lugnare. Utmaningen är som sagt att vädret kan ställa till det och att färre härbärgen och barer håller öppet (men de finns!). Det som kanske var värst för mig var det gråtrista vädret och avsaknaden av grönska. Ytterligare en begränsande faktor på vintern är också förstås att dagarna är så mycket kortare. Solen går upp sent och ner tidigt.
* Ett exakt öppningsdatum för ”övre” Napoleonvägen finns inte. Ambitionen är att öppna 1 april men är det fortfarande mycket snö då kan öppningen senareläggas. I mitten av april brukar det vara relativt säkert att det går att öppna, men vädret styr vi inte över.
Vårvandring:
Redan i april börjar löven spricka ut på träden och blommorna blommar. Inte minst de mycket vackra Kameliaträden med sina rosenliknande blommor. Vädret kan vara fortfarande vara osäkert i april, särskilt i Galicien och i Pyrenéerna, men väderleken kan å andra sidan bjuda på utmaningar vilken tid på året som helst. I maj är det fin försommar och ännu inte stekhett.
Under 2023 – 24 märks en trend att fler inleder sin vandring i mitten/slutet av april när övre vägen öppnar, så vid den tiden kan det bli ont om bäddar i Roncesvalles som är första stoppet i Spanien efter Pyrenéerna. Påsktid brukar också antalet pilgrimer öka. Särskilt under ”heliga år” (nästa gång 2027).
Sommarvandring:
I juni blir det allt varmare under månaden. För mig var det en upplevelse av skönhet, lätthet och glädje. Det kan dock bli väldigt varmt på ”mesetan” (spanska höglandet) under värmeböljor. Uppåt 35-40 grader. Den lugnaste sommarmånaden enligt statistik från 2023 är juni.
Trängseln är som störst under augusti då spanjorerna själva har semester, även om vi de senaste åren sett en avmattning mitt i sommaren och en förskjutning mot vår respektive höst.
Höstvandring:
I slutet av september och början av oktober är förhållandena bra för den som vill ha det lite svalare. Dryga 20 grader på dagarna och fin höstsol. Det man kan ha otur med den årstiden är större risk för regn, särskilt sista 150 kilometerna i Galicien, men annars är det underbart. November är en chanstagning för vädret kan vara kass i värsta fall, men en varm höst kan mitten av oktober och tidig november ge en lugnare Camino, även om mycket stänger ner inför vintern.
Diagrammen nedan har jag lånat från statistiksidan på pilgrimskontoret i Santiago de Compostelas webbsajt.
När är det flest vandrare på el Camino?
Staplarna nedan visar hur pilgrimerna fördelade sig över året på de olika Caminovägarna till Santiago. Diagrammen kommer från det officiella pilgrimskontoret i Santiago de Compostela som publicerar månadsvis statistik.
Förra året (2023) blev ett rekordår på el Camino. Vill du läsa mer så har jag sammanfattat pilgrimsåret 2023 i det här blogginlägget: klicka här.
Vilken sträcka/väg ska jag välja på min första Camino?
Mitt flummiga svar:
Försök att känna efter i magen och hjärttrakten. Tänk inte för mycket utan lyssna inåt. Det må låta flummigt men vi är ofta väldigt tankestyrda i vår tid. Det jag menar är: känn efter mer vad du önskar och vill och tänk mindre på vad du vill undvika. Antalet frågor av typen ”vilka sträckor på el Camino ska man undvika” har blivit allt vanligare. Man vill plocka ut det vackraste och liksom snabbspola upplevelsen. För mig är det inte en pilgrimsvandring. Själva grejen med el Camino för mig är att kunna uppleva både det vackra och fula. Det sköna och obehagliga. Där uppstår livsgnistan. Låt också vandringen ta tid om du kan. Ju längre tid du tillbringar på vägen, desto större effekt kommer du att få.
Se valet av väg som det första steget på din vandring. Tålamod, känsla och eftertanke kommer att behövas hela vägen, så lika bra att börja nu.
Det konkretare svaret:
Okej, det behövs såklart fakta för att kunna välja. Särskilt numera när även de ”alternativa” vägarna till Santiago har blivit vanligare. När jag gick första gången 2011 var Franska vägen (från Saint-Jean-Pied-de-Port den som de allra flesta valde. Idag är det bara cirka hälften av vandrarna som väljer den. Camino Portugués olika varianter har seglat upp som en stark tvåa med dryga 30% av pilgrimerna.
Jag tycker trots allt att du ska överväga att börja med ”originalet” det vill säga Camino Francés. Även om du inte har tid att gå alla 800 kilometerna så börja i Saint-Jean-Pied-de-Port och gå så långt du hinner. Väldigt många utvecklar ett ”beroende” av livet på Caminon och det kan mycket väl vara så att du sedan vill återvända och gå resten av vägen, antingen i ett svep eller uppdelat. Det går att fortsätta med samma pilgrimspass så länge du är medveten om är att du måste gå minst de sista 100 kilometerna sammanhängande fram till målet i Santiago för att få din Compostela (diplom).
Tänk ändå på det jag skriver högre upp på sidan: ju längre tid du tillbringar på vägen, desto större effekt kommer du att få.
I nästa segment beskriver jag de två vanligaste lederna lite närmare.
De vanligaste pilgrimsvägarna till Santiago i korthet:
Vill du skaffa dig en snabb uppfattning om Camino Francés och Camino Portugués så klicka på respektive bild här nedan och läs mina kortbeskrivningar!
Pilgrimspass och intyg ("Compostela")
Vad är ett pilgrimpass och hur får jag tag på det?
För att få bo på härbärgen och för att bevisa hur långt du har vandrat på någon av de officiella Caminovägarna så måste du skaffa ett pilgrimspass. (Carnet de pelerin på franska eller credencial del peregrino på spanska.) Om du vandrat minst de tio sista milen på någon av dessa sträckor så kan du hämta ut ett intyg (en ”Compostela”) på pligrimskontoret i Santiago när du kommer fram.
Pilgrimspasset säljs för cirka 2 euro på pilgrimskontoret i Saint-Jean-Pied-de-Port om du börjar där. (Mer om kontoret, adress och annan viktig info har jag samlat på en egen sida om Saint-Jean-Pied-de-Port) Pilgrimspasset säljs också på många härbärgen, i katedraler och kyrkor och vissa turistbyråer om du börjar din vandring i någon annan större ort.
Du kan även beställa ditt pilgrimspass och få det på posten:
Få pilgrimspasset på posten i förväg!
Om du inte börjar i St-Jean-Pied-de-Port så är det kanske enklast att förbeställa ditt pilgrimspass. Det går att beställa från den väletablerade Caminosajten Casa Ivar som drivs av norske Ivar Revke i Santiago de Compostela (han driver även det som kan vara det äldsta on-lineforumet om el Camino och han ordnar bagageförvaring i Santiago med mera. (OBS: NOTERA LEVERANSKOSTNADEN – den kan uppgå till 10-12 Euro!)
Hur fungerar pilgrimspasset?
Under vandringen stämplar du ditt pass på dina härbärgen eller hotell. (Stämpel heter ”sello” på spanska och uttalas ”sejjo”.) Det finns även stämplar att få i princip varenda café, restaurang och kyrka längs vägarna. Skriv datum vid stämpeln (finns ofta även penna). Om du låter stämpla ditt pilgrimspass i mindre kapell längs vägen sitter ofta en person där och stämplar åt dig. Det hör till god ton att lämna en liten donation då. De sista 100 kilometerna behöver du stämpla passet minst två gånger om dagen för att få ditt diplom (”Compostela”) i Santiago.
Pilgrimspasset är en av de få saker som det är värt att vända tillbaka för, om man råkar glömma det längs vägen, så håll hårt i det och lägg det i en vattentät plastficka.
De sista 100 kilometrarna fram till Santiago behöver vi två stämplar om dagen i pilgrimspassen! Gäller på alla leder mot Santiago.
Compostela - intyget på din vandring till Santiago
Vill du ha ett diplom?
”Compostela” kallas intyget som utfärdas av pilgrimskontoret i Santiago för dem som vandrat minst 100 kilometer sammanhängande, längs någon av de officiella caminovägarna och som har minst den sista etappen leda in till Santiagos Katedral. (Den som cyklar måste minst ha cyklat 200 km.)
Reglerna för att räknas som fullvärdig pilgrim och för att därmed vara berättigad att få en ”Compostela” ändrades i början på 2025. Pilgrimskontoret har inte varit helt tydliga med detaljerna. Jag reder ut vad vi vet är som gäller i det här blogginlägget (klicka här).
Du får Compostelan på pilgrimskontoret i Santiago (se deras hemsida för öppettider och annan bra info) mot uppvisandet av ditt fullstämplade pilgrimspass. Du behöver ange vid registreringen att du vandrar av religiösa/andliga skäl för att få intyget och ha erforderliga stämplar i ditt pilgrimspass.
Du som vill dela upp en av de längre lederna till Santiago i flera omgångar, som t ex Camino Francés från St-Jean-Pied-de-Port eller Camino del Norte från Irun, kan fortsätta med samma pilgrimspass hela vägen, även om du delar upp det hela på flera resor. Se bara till att den sista vandringresan omfattar minst 100 kilometer sammanhängande och avslutas med den sista etappen in till Santiagos katedral.
Det är inget krav att hämta ut en Compostela såklart men många tycker det är ett fint och roligt minne och en fin liten ritual efter målgången.
Numera finns även ett certifikat som intygar hur långt du har gått. Läs mer på det officiella pilgrimskontorets hemsida. Det går att få även om du inte vandrat av religiösa/andliga skäl.
Fisterrana/Muxiana om du går till kusten
Det går också att få ett motsvarande intyg i Finisterre (Fisterra) och Muxia – där kallas det Fisterrana eller Muxiana. I Finisterre/Fisterra hämtas det på det kommunala härbärget i Finisterre (Albergue de Fisterra”, Rúa Real, 2) och i Muxia på stadshuset (Concello de Muxia) på Rúa Real 35 i Muxía. Du måste alltså fortsätta att stämpla två gånger om dagen från Santiago till Fisterra/Finisterre och Muxia för att få deras intyg.
Hur bor man? Måste jag förboka?
Hur bor vi på el Camino?
Det klassiska sättet av övernatta på pilgrimsvandring är i sovsal på pilgrimshärbärgen. De finns längs alla sträckor men är allra flest på Camino Francés. De drivs ibland av religiösa föreningar, ibland är de kommunala eller privata. Pilgrimerna sover i våningssängar i sovsalar som ibland rymmer bara 6 – 8 personer och andra gånger tiotals gånger fler än så. Oftast delar män och kvinnor sovsalar. Vissa härbärgen erbjuder även privata rum eller mindre rum för små sällskap.
De flesta kommunala och kyrkliga härbärgen låser dörren vid klockan 22 på kvällen (utom i Saint-Jean-Pied-de-Port där alla utom ett stänger så pass tidigt som 21.00-21.30! Läs mer här.) Då måste alla vara i säng och lamporna ska vara släckta. I regel sätter folk igång att packa och ge sig av redan före gryningen.
Under högsäsong, påsk och ”heliga år” (se A-Ö nedan)” är det större konkurrens om bäddarna i de vanligaste övernattningsorterna. Ett sätt är komma undan den värsta konkurrensen om sängplatser eller ”the bed race” som det kallas på Caminon, är att välja övernattningsorter som inte är ”huvudstopp” – alltså att inte stanna där alla andra stannar.
Service på härbärgen
Serviceutbudet på härbärgena varierar, inte minst mellan de kyrkliga/kommunala härbärgena och de privata. Många erbjuder en enkel frukost men den är inte alltid inkluderad i priset (mer om måltider på el Camino här). Andra erbjuder även bar, middag, tvättservice med mera.
Någon form av möjligheter att själv tvätta sina kläder finns alltid. Det kan vara allt från tvättmaskin och rent av torktumlare hela vägen ner till en gammaldags tvättbalja och klädsträck. Det är därför jag så varmt förespråkar kläder som torkar lätt – särskilt om du vandrar vintertid.
Vissa härbärgen erbjuder matlagningsmöjligheter, men som ensamvandrare tycker jag det ofta är onödigt. Trivseln och det sociala i att äta pilgrimsmeny med mina medvandrare istället för att stöka runt i ett primitivt kök är för mig värt cirka 12-17 euro per kväll. men det är ju var och ens eget val.
Hotell och "Casa Rurals"
Alternativ till härbärgen för dig som vill ha eget rum, är privata ”bed and breakfasts”, eller ”Casa Rural” som de kallas på spanska. Större orter erbjuder förstås även hotell i olika prisklasser. Fråga då efter pilgrimspriser.
Vad kostar det att bo?
Priserna för härbärgena varierar mellan fem och tolv euro (2024), där de privata tenderar att vara i det dyrare spannet.
Vissa härbärgen kostar formellt inget utan man donerar det man kan. (Vilket INTE ska tolkas som att det är gratis!)
Ett eget rum på B&B/Casa Rural kostar från cirka 40 euro och uppåt.
Hotell finns givetvis i alla möjliga prisklasser men är kostar ofta mindre än man tror, så kolla gärna på till exempel Booking.com om du vill ha lite ”lyx” någon gång ibland.
Det finns en smart sida för beräkning av din Caminokostnad via länken nedan.
Krävs förbokning?
I pilgrimsforum på nätet diskuteras om man måste förboka sina boenden, särskilt på Camino Francés. Enligt de flesta bedömare är förbokning generellt sett onödigt om du bor på härbärgen. Dessutom går inte alla härbärgen att förboka. Jag och många med mig, tycker att det är en härlig frihet i att gå så länge man har lust och stanna där man vill, i stället för att ha en plan spikad i förväg. Det kan såklart innebära att man i nödfall får gå någon eller några kilometer extra, om det är fullt i en by – men det finns i ofta flera alternativ att välja på. Det är alltid som flest vandrare (och grupper med ungdomar) de sista elva milen från Sarría till Santiago.
De första härbärgena längs den övre ”Napoleonvägen” mellan Saint-Jean-Pied-de-Port och Roncesvalles – exempelvis Refuge Orisson och Auberge Borda behöver förbokas, för sängplatserna där är oftast färre än efterfrågan. Läs med om dessa härbärgen och ”Napoleonvägen” över Pyrenéerna här.
På vintern är vissa härbärgen längs vägarna mot Santiago igenbommade. De vinterstängda härbärgena öppnar igen vid påsk eller i slutet på mars till mitten av april.
Bland de som förbokar sina boenden verkar Booking.com vara populärast. Tänk på att du kan boka tidigare på dagen eller dagen innan om du vill ha lite framförhållning men ändå inte staka ut hela vägen i förväg. Men som sagt – kommunala och kyrkliga härbärgen går som regel inte att förboka utan först till kvarn gäller.
Lista över härbärgen?
En aktuell lista över öppna härbärgen får du där du hämtar ditt pilgrimspass men allt fler använder mobilappar med uppdaterade listor ort för ort. Jag använder apparna från Wise Pilgrim (sök där du brukar skaffa appar) för respektive väg (kostar en symbolisk slant). Även Gronze.com är en uppskattad sajt (öppna den i Chrome för att få den översatt till engelska).
Finns det boenden året runt?
Det finns alltid ett utbud av härbärgen och boenden året om men var medveten om att nånga ändå stänger under lågsäsong. Vinterstängda härbärgen öppnar igen till påsk eller i slutet på mars till mitten av april.
Mat och måltider på Caminon
Vad, var, när och hur äter vi längs el Camino?
Det som är annorlunda med el Camino jämfört med många andra vandringsleder är att vi ofta är nära civilisation i någon form, om det så är en liten by på landet eller en riktigt stor stad. Framförallt gäller detta såklart de mest vandrade vägarna Camino Francés och Camino Portugués men även många av de andra vägarna till Santiago. Vissa sträckor kan kräva lite matsäcksplanering, men i regel är det alltså hyfsat enkelt att sköta näringsintaget om man har koll på dagens rutt.
Olika pilgrimer har också olika inställning till maten längs vägen. Vissa ser det mest som något oundvikligt som bör vara så billigt som möjligt. Andra låter den lokala gastronomin förhöja upplevelsen. Inget är mer rätt eller fel – du vet bäst själv vad som passar dig. För mig och många med mig så är det lite av varje, beroende på mitt humör och utbudet på den aktuella orten.
Spanska mattider
En sak i den spanska måltidskulturen som vi skandinaver ofta reagerar på är tiderna för matintaget. Barer i byar och städer öppnar i regel först kl 8-9 på morgonen, vilket kan kännas sent för morgontidiga pilgrimer. ”Varför äta frukost tidigt när vi åt middag vid kl 23?” tycks vara det spanska mottot. Lunchtiden i Spanien börjar ofta klockan 13 och middagstid är tidigast klockan 20 och gärna senare än så.
Längs Caminon finns restauranger som anpassat sina tider till pilgrimernas behov men det gäller verkligen inte alla. Nedan beskriver jag respektive måltid mer i detalj. Inte minst den klassiska pilgrimsmenyn.
Frukost
En spansk basfrukost består oftast av vitt rostat bröd, smör, tomatröra/marmelad, någon charkuterivara, sockerkaka eller annat ”kaffebröd” och en frukt. Ost är inte alltid inkluderat, särskilt inte den skivade sorten vi brukar ha på mackan. Till frukosten dricks kaffe – antingen Café con leche eller Café solo (som latte respektive espresso). Ibland finns apelsinjuice. Att äta yoghurt till frukost anses vara lite exotiskt nordeuropeiskt. I Spanien dyker yoghurten snarare upp som efterrätt till pilgrimsmenyn på kvällen.
Vissa härbärgen har en mycket enkel spansk frukost inkluderad i priset, andra gånger kan frukost köpas till. Frukostarna på hotell och B&B tenderar att mer och mer matcha våra skandinaviska önskemål i takt med att rumspriset ökar, eller om de drivs av nordeuropéer.
Barer och caféer öppnar (med vissa undantag) vid klockan 8 – 9 på morgonen och då kan många pilgrimer redan ha vandrat i minst ett par timmar. Är du morgontidig så får du alltså planera därefter och kanske ha något i packningen att ta till på morgonen vid behov. Kanske spara efterrättsyoghurten från kvällsmenyn till nästa morgon?
"Second Breakfast"
”Second Breakfast” – är ett begrepp på el Camino. Det syftar på att vi ofta nöjer oss med en enkel start med kaffe och en skiva bröd på härbärget innan avmarschen, för att sedan äta en stadigare frukost på något café eller bar längs vägen.
Lunch och rastställen
När jag är ute och vandrar så brukar jag inte alltid vara sugen på en regelrätt lunch. Jag föredrar att småäta lite flera gånger under dagen för att sprida ut energiintaget och slippa bli proppmätt med matcoma som följd. Det gäller dock att vara lite vaksam på att vi tar tillräckligt långa raster under dagen så att vi inte glömmer att sitta ner en stund då och då. Personligen riskerar jag att att hamna i ”vandringstrance” och kan nästan tycka att det är jobbigt att stanna när jag fått upp farten. Det beteendet är i regel inget framgångskoncept i det längre loppet. Så ser jag ett inbjudande fik så brukar jag åtminstone sitta ner med en kaffe och kanske en kall läsk en stund. Gärna med en bit tortilla (potatisomelett) med bröd till.
Är det långt i mellan byarna kan det ibland finnas provisoriska fik ute i skogen. Ibland är de bemannade, ibland tar man vad man vill och betalar i en burk (kontant).
Vill du äta en riktig lunch så finns en och annan bar som serverar tapas (kallas ofta ”Raciones”) längs vägen. Tänk dock på att de i regel kommer i ”one size”. Alltså du kan få galet mycket mat om du beställer det ensam. Du kan också ofta få pilgrimsmeny (se nedan under ”middag”) även på lunchen, även om jag ofta sparar mig till kvällen.
Före kl 13 och mellan 16-tiden och kl. 20 kan det vara svårt att få lagad mat.
"Hack" för att undvika kö?
TIPS: Även om jag gillar att vara spontan på Caminon både vad gäller fika och boende så är det bra att ha en app eller guidebok för att skaffa sig en överblick av dagens fika- och matmöjligheter. Om det är långt mellan stoppen någon sträcka som det ofta kan vara på till exempel Camino Inglés, Norte och Portugués så kan det bli långa köer vid första möjliga bar. Ibland finns då ytterligare barer bara någon eller ett par kilometer längre fram där det är mer gott om plats och köfritt!
Middag - pilgrimsmeny
En väldigt stor andel av restaurangerna längs Caminovägarna serverar pilgrimsmeny på lunch- och/eller kvällstid. Ibland serveras den redan vid 19-tiden, vilket är ovanligt tidigt för middag i Spanien. Pilgrimsmenyn är utformad för att vara prisvärd och kostar i regel mellan tolv och 17 euro (2024) inklusive dryck.
Vi får välja mellan några förrätter (typ sallad eller soppa), huvudrätter (stekt nöt- eller fläskkött, kycklingklubba med pommes frites eller liknande) samt en enklare efterrätt (typ frukt, yoghurt, flan (som créme caramel) eller glass. Vissa restauranger är något mer kreativa med sina rätter, medan andra är väldigt likartade. Vanligtvis ingår också vin och/eller vatten till maten.
I byar utan restaurang och affär så tillhandahåller ofta härbärgena någon form av gemensam middag. Kolla i din app eller guidebok. Vissa härbärgen är legendariska för sina gemensamma middagar.
Laga mat på härbärget?
Vissa härbärgen erbjuder matlagningsmöjligheter men utrustningen i köken är väldigt varierad och ofta ytterst begränsad. Det blir också extra vikt i ryggsäcken om du ska bära med dig kryddor, oljor och så vidare. Med det sagt: vissa verkar få till det ändå. Möjligen värmer de färdigmat som de köper i snabbköp.
Vegetarian/vegan på Caminon
Att vara vegetarian i Spanien är inte alltid det lättaste men längs Caminovägarna är det ändå kanske aningen enklare än i resten av landet. Det börjar poppa upp restauranger med vegetarisk och hälsomedveten mat lite här och var.
På mer traditionella restauranger kan utbudet bli begränsat för den som inte åtminstone äter fisk. Det hamnar gärna tonfisk i sallader som ska vara vegetariska och skinka (”jamon”) dyker också upp där man minst anar det.
Spansk kost baserar sig mycket på proteinet helt enkelt. Det finns en sluten grupp på Facebook för veganer och vegetarianer på El Camino. Länk här.
Vad kostar det att vandra el Camino? Och hur betalar man längs vägen?
Dagsutgifter?
Ett vanligt svar på frågan hur mycket det kostar att gå el Camino är cirka 40 euro om dagen (2024). Sedan tillkommer givetvis reskostnader till och från vandringen.
Självklart beror det på dina egna preferenser en hel del, men här är kostnader att räkna med under dagen (se även länken till det smarta beräkningsverktyget i det gula fältet nedan!)
- Boende på härbärge: 5-15 euro om dagen beroende på typ av härbärge (läs mer om boenden högre upp på sidan)
- Mat: En så kallad pilgrimsmeny (enkel trerätters med dryck): Cirka 12-17 euro
- Snacks och fika längs vägen (jag brukar inte äta en regelrätt lunch utan hellre småäta lite flera gånger under dagen.)
Hur betalar man och hur mycket cash behövs?
Det gamla uttrycket ”cash is king på el Camino” gäller inte i lika hög grad längre men fortfarande används kontanter betydligt mer än i Sverige. Det finns fortfarande gott om ställen som inte accepterar kort (eller inte vill/kan under vissa belopp.) Kommunala och kyrkliga härbärgen vill fortfarande ofta ha betalt i kontanter.
Mitt råd är detsamma som för 13 år sedan: Ta ut pengar så du klarar dig minst tre dagar framåt. Du passerar uttagsautomater i städer och större byar. Betala med kort där du kan så drygar du ut pengareserven.
TIPS: Ha ett "lyxkonto" utöver baskostnaden
Går du många mil på el Camino så tycker jag att du ska lyxa till det lite någon gång i bland om du har möjlighet. Ett eget rum med bäddad säng kommer aldrig att kännas lyxigare än på Caminon. Eller en ”after walk” med ett glas lokal öl eller vin från trakten. Kanske en finare middag eller tapaskväll i en större stad?
Smart beräkningsverktyg för din dagskostnad!
Om olyckan är framme eller om du blir sjuk
Den som har läst eller lyssnat på min vandringsskildring Den tidlösa vägen vet att jag har praktisk erfarenhet av att bli riktigt sjuk under vandringen. Om olyckan är framme är följande råd ovärderliga!
Personalen på härbärgena kan ofta hjälpa till med mindre blessyrer eller kalla på läkare om så behövs. I större samhällen och i städer kan det finnas en vårdcentral som har erfarenhet av att plåstra om pilgrimernas mindre sår och blåsor. Språket kan dock försvåra kommunikationen – det är inte säkert att ens läkarna talar ett enda ord engelska.
På vissa härbärgen sitter stora affischer med text på spanska och engelska om ett telefonnummer som sjuka eller skadade pilgrimer kan ringa men när jag ringde det numret svarade en person som bara talade spanska. I stället ringde jag larmnumret 112 (samma som i Sverige) när jag blev sjuk. De talade perfekt engelska och skickade snabbt en läkare som sedan såg till att jag kom vidare till sjukhus. Du kan även kontakta SOS International i Köpenhamn vid allvarligare skador eller sjukdom. Läs vidare nedan.
Alla följande tre punkter är mycket viktiga!
Viktigt 1: EU-kort från Försäkringskassan!
Ha alltid med det blå sjukvårdskortet som du som EU-medborgare beställer gratis från Försäkringskassan. Det ger fri vård i Spanien (och inom EU) i den allmänna sjukvården. Alltså inte på privatkliniker!
Detta kort ska absolut INTE ses som ersättning för en bra reseförsäkring! Det finns massor av möjliga kostnader som kan tillkomma som t ex hemtransport, ersättning för utlägg och så vidare.
Beställ kortet hos Försäkringskassan via länken så får du det gratis på posten om tio arbetsdagar.
(Notera! Det här kortet ersätter INTE behovet av reseförsäkring!)
Viktigt 2: Bra reseförsäkring
Jag upprepar det jag sa i förra punkten: Ha alltid giltig reseförsäkring, alltså resetillägg i hemförsäkringen eller hos ett specialiserat reseförsäkringsbolag. Även om vården ska vara fri inom EU så blir det enklare på sjukhuset med försäkring. Se nästa punkt om SOS International. Om du blir så pass skadad eller om du förolyckas på resan så att du behöver hemtransport kommer det att bli vansinnigt dyrt och krångligt för dig eller dina anhöriga om du är oförsäkrad. Om du behöver avbryta din resa så kan du också ofta få tillbaka en stor del av alla dina omkostnader om du är rätt försäkrad.
Viktigt 3: SOS - international
Behöver du ambulans eller akut vård är numret 112 precis som i Sverige. De talar engelska i växeln.
SOS International är en skandinavisk institution som tillhandahåller helt oumbärlig hjälp om du blir så pass skadad eller sjuk att du hamnar på sjukhus och i förlängningen behöver hemtransport. Du kan också ringa dem om du behöver akut vård men inte vet vart du ska vända dig. Allt under förutsättning att du har en reseförsäkring via din hemförsäkring.
Är det så akut att du behöver ambulans ring 112 omedelbart och kontakta därefter SOS International. Du behöver ha uppgifter om din reseförsäkring till hands. Det räcker alltså inte med att du har det blå sjukvårdskortet från EU (se ovan)!
Dessa råd gäller vid allvarligare tillbud och sjukdom alltså inte dina vanliga blåsor, även om de absolut ska tas om hand, läggas om och desinficeras noga. Kontakta personal på härbärgen för råd vid lindrigare problem. Obehandlade, infekterade skavsår kan i värsta fall ge blodförgiftning (Sepsis).
Telefonnummer: +45 7010 5050
Webb: sos.eu/se/
Alert Cops är en app till mobilen som tagits fram av spanska polisen och Guardia Civil. Via en knapptryckning kan du kalla på polis och även skicka din position till polisen. Länken nedan går till hemsidan där du kan ladda ner polisappen.
Vanliga frågor från A - Ö om att vandra el Camino
Svensk Caminogrupp på Facebook
Planerar du att gå någon sträcka av el Camino så rekommenderar jag varmt att du går med i den underbara och hjälpsamma Facebookgruppen Camino de Santiago – Swedish Pilgrims! Massor med trevliga och erfarna Caminovandrare väntar där!
